För cirka ett år sedan vandrade jag under två veckor i Solukhumbu, Nepal, med en av de mest ödmjuka och härliga personer jag har träffat. Thundu spred ett leende genom sitt leende, till omvärlden. En vacker själ, en ofattbart erfaren och duktig klättrare, en fantastisk guide, en sympatisk och ödmjuk människa.
Den 28:e november befann sig Thundu och Clarian Hill, England, mellan camp 3 och toppen på Ama Dablam, under dablamen – den stora isansamlingen/seracken som kännetecknar berget. Då inträffar en jordbävning på runt 5,4-5,6 på richterskalan, som får is och snö att lossna som träffar de båda klättrarna.
Lakpa Thundu Sherpa avled tyvärr av sina skador. Clarian vårdas på sjukhus för sina.
Ibland möter man människor som är större än andra – det är svårt att förklara. Men det känns overkligt orättvist att Thundu lämnar livet på jorden där han bidrog med så mycket gott, så mycket vänlighet, så mycket kunskap, så mycket leenden.
Thundu besteg Mount Everest 9 gånger, Cho Oyu, Manaslu, Annapurna och inte minst Ama Dablam 7 gånger.
I Sherwi Khangba Center finns foton och resuméer av många sherpor med fantastiska bedrifter. När jag var där inne med honom konstaterade vi att han, trots sina fantastiska bedrifter, inte fanns med representerad där inne. Thundu menade att bedrifterna inte satt i ett foto på väggen eller för att visas upp för världen. Upplevelserna fanns inom honom. Mina upplevelser med honom finns för evigt inom mig.
Läs mer:
The Adventure Blog
Adventure Sports
