Så blev det helt plötsligt helt tyst. Jag blev helt ensam. Huset blev helt plötsligt jättestort… och tyst.
Igår åkte övriga familjen på minisemester till goda vänner i Dalarna – kvar sitter jag och har all tid i världen att göra vad det nu är jag ska göra.
Planen var att genomföra ett riktigt marathonpass till träning. Jag skulle börja med några timmars paddling och sedan cykla för att avsluta med lite jogging (på Janne-manér – långsamt och försiktigt). Det såg jättebra ut – på pappret :-/
Det är konstigt hur jag verkar hinna med mer och vara mer motiverad när jag har ondare om tid än när jag har hur mycket tid som helst. Paddlingen utbyttes mot en timmes vila i soffan. Såå skönt… Va fan – det var ju inte alls det jag skulle göra.
Usch vad det blåser ute (det gjorde det faktiskt) får nog tänka om när det gäller kajakandet. Sagt och gjort. Återstod då cykling och jogg. Fast sen, jag kan göra det sen. Ska bara…
Motivation är en knepig historia.
Jag, som hatar att handla, lyckades ändå övertyga mig själv om att jag var tvungen att åka och köpa sköljmedel – just idag. Idag skulle det minsann tvättas. Lite målarfärg också – behöver skrapa och måla om ett fönster – jätteviktigt. Alla vet ju hur fort ett fönster kan murkna sönder totalt. Vattna häcken – ett måste denna otroligt varma sommardag.
Men så, mitt i vattnandet (ja, för jag hade givetvis lyckats skjuta på träningen ytterligare ett par timmar nu) så la jag bara ifrån mig slangen, gick och bytte om och gjorde det jag skulle – gav mig ut på ett träningspass. Äntligen!
Jag har inget universalknep för att motivera mig. Det kostar helt enkelt blod, svett och tårar ibland (mest bildligt talat) – så är det. Några motivatorer som jag använder kan jag dela med mig av.
1) Att ha ett mål. I mitt fall kan det vara viktrelaterat, styrkerelaterat, det kan vara att jag ska springa ett lopp eller mitt nu övergripande mål att ge mig på en 8 000-meterstopp. Utan mål – väldigt lite mening.
2) Att passa på den där sekunden när inspirationen/motivationen infinner sig – för det gör den om än i mikroskopiska ögonblick. Som till exempel när du står och vattnar häcken. Jag kan inte vattna klart häcken – då har känslan med säkerhet lämnat mig – utan jag väljer att lägga ifrån mig slangen och gå och byta om på en gång.
3) Att sedan suga på, och försöka komma ihåg känslan du har när du faktiskt, alla motgångar till trots, genomför din träning, är också en bra motivator. Få saker slår den känslan. Försök hitta tillbaka till denna inför ditt nästa pass.
4) Använd kalendern. Bestäm i förväg när du ska träna och följ upp din träning. Det är överraskande hur plikttrogen man känner sig en kalendernotering. Det är faktiskt också ganska kul att föra in genomförd träning i kalendern och se vilka framsteg man gör
Sist men inte minst – nu är då du ska börja – sedan, det är fel ord. Det är som Yoda sa: ”Do. Or do not. There is no try!”
